Det är inte någon hemligehet att det här med barnuppfostran av den könsneutrala versionen inte är min grej, pojkarnas rum är knallblått med bilar,lastbilar och traktorer på hyllorna. Nellans är chockrosa (gör ont i ögonen om taklampan är tänd) med blommor, dockor och teserviser. Jag har valt det och barnnen och maken har väl mer eller mindre fått gilla läget. Fast jag ska inte påstå att det faktiskt har varit några klagomål. Käderna jag köper och klär mina barn i är regel typiska flickigt eller pojkigt (seriöst, jag tror inte att flickigt och pojkigt finns i en enda ordbok). Varför vet jag inte och faktum är att jag får fler frågor om varför jag alltid klär killarna likadant än varför jag klär Nellan i rosa och tvillingarna i blått.
Skit samma, det här inlägget skulle inte alls handla om det här, utan snarare vilka val jag gör utifrån det här och vilket bottennapp jag lyckats med.
Ärligt talat, jag har väldigt svårt för att neka barnen något när det uttryckligen ber om det. Har jag ingen bra anledning till varför jag borde säga nej så säger jag nästan uteslutande ja. Så när jag och Nellan skulle skynda oss igenom en tidigare nämd stormarknad för ett par veckor sedan och hon får syn på en vägg med filmer styrde vi givetvis dit. Det faktum att det var en kanonstor vägg med filmer från golv till tak gjorde det svårt att missa den. det faktum att det fanns två filmer att välja mellan borde gjort saken ganska enkel. Filmerna var "Bamse och den flygande mattan" samt "Barbie i Tummelisa". Bamsefodralet var urtrist i någon grå-brun-grön nyans och Barbiefilmen är så rosa att Nellans rum blir blekt i jämförelse. Nåväl, JAG HATAR BARBIE!! och tyckte att det sälvklara valet var bamsefilmen. Det är då jag inser att jag har förstört min dotter för all tid och evighet, ungen ska nämligen bestämt ha Barbiefimen. Till saken hör att de här filmerna var på specialpris och kostade 29:- vilket innebär att jag i praktiken kunde köpt båda två och undvikit en diskussion men där drar till och med jag gränsen. Ungen ville inte ha barbiefilmen av någon annan anledningen än det enkla faktum att fodralet var rosa. Jag hade lovat henne en film och jag hade lovat henne att hon skulle få välja vilken och när jag tänkte efter så lät inte tanken på tummelisa helt fel, så vitt jag minns var det bara "starzinger" som överträffade Tummelisa när jag var yngre.
Några dagar efter det här skulle filmen invigas...och, ja egentligen, just nu känns det idiotiskt att skriva ett blogginlägg om en barnfilm men seriöst mina barn har ganska många filmer och jag trodde verkligen att botten var nådd för länge sedan. Jag bevisades motsatsen duktigt mycket! Vilken skit! Jag menar Tummerlisa är ändå något av en klassiker skriven av en erkänt begåvad författare, hur i hela friden kan en sådan slakt av något så rart tillåtas! När jag insåg att Barbie även fanns som "Barbie i de tre musketörerna" fick jag huvudvärk och bestämde mig för att barbiefilmen skulle läggas långt, långt in i ett skåp och glömmas bort, när Nellan idag i en stund av feberyra började storgråta för att hon saknade Tummelisa hatade jag mig själv för att jag någonsin köpte den där förbannade filmen, nu har den gått 18 (ingen överdrift, inget skämt) gånger idag och jag vill bara ta ut den ur DVD spelaren och bryta eländet på mitten alternativt kasta ut den på åkern och hoppas att bonden mejar ner den när han kommer och plöjer upp den!
Kontentan då, jo könsneutralt kanske inte är så dumt i alla fall...eller att handla själv!
Jag kan inte låta bli att bli lite nostalgisk, högkvalitativt ´"barnprogram"
XO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar