onsdag 23 maj 2012

Trädgårdsonsdag

Tankeverkstad.
För tillfället råder det full aktivitet och huvudet känns som en bikupa, ja faktiskt så mycket att jag inte förstod att det var en geting som surrade i sovrummet i morse...
Är sjukskriven igen, det börjar kännas som en trist följetong nu, varje gång jag tror att jag brutit mönstret för gott visar jag snart mig själv hur fel jag hade.
Den här gången känns det dock som att det kommer gå vägen, tvingat fram ett beslut hos mig själv. Smärtsamt men nu när det är gjort kan det bara bli bättre. 

Så, till den roliga avdelningen i stället. 
Inser att det kan bli tjatigt och så här års borde jag troligen döpa om bloggen till något med trädgårdsassociationer i stället.
De nya perennrabatterna på baksidan är färdiggrävda, kantstenen ligger på plats och vattenspridaren går konstant.
Satt favoriter som akleja och flox, pioner, tremastarblomma, lammöra, fingerborgsblommor, akljeruta, violruta, anemoner, stockrosor, astillbe och jättevallmo men också sådant som, jag tidigare dragit mig för som amerikanskt älggräs, näva, hosta och bräken.
Grönsakslandet är också fix och färdigt och varje dag går barnen och konstaterar att det bara är pappas otäcka rädisor som är färdiga.
I grönsakslandet hittar man för övrigt; morötter i olika färger, mangold, squash, aubergine, pumpa, mache, isbergssallad, röd brysselkål, sparrispotatis, potatis, vaxbönor, sockerärt, sparrisärt, stångbrytbönor, vitlök, rödbetor, majs och rosékål.
Jordgubbarna blommar för fullt och blåbären tycks äntligen ta sig.
Jag gläds över att blåregnet tycks fått fart i år och att samtliga klematis som jag och barnen satte tidigare i våras, trivs. 
Vi har grävt cirklar runt de träd vi ville och lagt kantsten och fyllt upp med täckbark.
Man kunde tro att projekten skulle börja sina men icke, igår eftermiddag började jag gräva och lägga kantsten runt häcken som vätter mot E22. 
Nu ska jag ta mitt kaffe, sätta mig på trappan i solen och njuta av mina trädgård!

XO

torsdag 17 maj 2012

Lägesrapport


Ord räcker så långt, 
jag är bra på att prata men orkar inte diskutera, försvara, motivera längre, pratar gärna för/åt andra och även om jag låter säker på mig själv har jag en förmåga att skuffa undan mig själv, det är mycket lättare att hantera andras känslor än sina egna, hos sig själv måste man (jag) ju hitta en anledning, ett ursprung. Hos andra behöver jag bara hitta lösningar.
Även om ord räcker långt besparar jag mig från uttryck/uttalanden som "Du ser ju i alla fall pigg ut" Eller "Du låter väldigt pigg". Hör jag något av det inom det närmsta tror jag att jag blir direkt våldsam.

Med den lägesrapporten lämnar jag datorn för nu och går ut i trädgården för att samla kraft.
Over and out!

XO