Har idag kommit fram till att jag ibland kanske vill lite för mycket, lite för snabbt och lite för mycket på en gång... Är hysteriskt trött och vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det faktum att min dygnsrytm börjar återgå till det normala, där har den inte varit de senaste sju-åtta åren...
I alla fall, när man strosar runt på IKEA under några timmar med familjen är det lätt att komma på saker som gör mig tacksam eller skulle jag kanske kalla det lättad.
- Att se hur andra mammor får ett bryt på sitt/sina barn kan räknas som sjukt befriande för en annan mamma på bristningsgränsen.
- Dotterns gatsmarta kommentarer som; "Mamma herre gud vad mycket skräp det finns" Pekar på en kundvagn och skakar på huvudet innan hon fortsätter "Aldrig i hela mitt liv att jag behöver det i hela min värld". Snälla, snälla, snälla gör så att hon behåller den attityden tonårstiden igenom också!!
- Maken som kommer på att tvillingarna behöver nya kuddar...Ja, för er som inte känner mig är det här säkert något fullständigt sinnessjukt, men det faktum att han lagt märke till att killarna vuxit ifrån sina små kuddar är stort här hemma!
- Dottern igen ; "Mamma, du är ganska prinsessig idag, vacker och underbar" Vet inte vad jag har gjort för att förtjäna den ungens härliga komplimanger men gudarna ska veta att de sitter som en smäck!
- Syrran som ringer och insisterar på att få bjussa på käk, übergravida syrran som är den vackraste el gravido jag vet!
- Tvillingarna satt i sin "nya" vagn hela tiden, alltså under vårt nästan tre timmat långa besök på det stora varuhuset slapp jag jaga dem under så mycket som en sekund!!!!
- Nellan sa "ursäkta" till en tant som hon råkade köra på med kundvagnen. (Ja jag vet att jag tjatar men mammahjärtat svämmar över av stolthet ikväll)
XO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar