Jag är lyckligt lottad!

Jag har två systrar som är de absolut bästa vänner någon kan önska sig!

Jag skulle kunna ägna sidor åt att beskriva hur jag känner för dem och varför, idag ska jag emllertid "bara" ägna mig åt en av dem.

Ulrika, Ullis, Kika, Pissapan, Forss.

Älskade Kika, hade någon för ett år sedan sagt att vi skulle ha den relation vi har idag tror jag att vi båda hade skrattat gott och svarat: Nej, vi är för olika!

Eller hur?

Tillsamans delar vi ett helt liv och för ditt säregna sätt att alltid finnas där är jag dig evigt tacksam!

Du känner till mina brister och fel och det bästa av allt är att du aldrig någonsin skulle få för dig att prata om något av det som något negativt.

Jag må vara född tidigare än dig men vi vet båda två vem av oss det är som har hållt den andra bakom ryggen, stöttat och sparkat i baken.

Du är mitt bollplank när jag behöver ventlilera, kvinnan som av någon anledning gifte sig med en man som tycks vara menad för mig (Tusen tusen tack för det, förresten).

Behöver jag gråta vet jag vart jag ska vända mig, är jag lycklig är det bara dig jag vill dela lyckan med först. Är jag rädd eller orolig vet du alltid vad jag behöver höra och har jag betett mig som en barnunge räds du inte att tala om det för mig. Du är den enda som kan dra en ursäkt ur mig utan att jag hatar dig efteråt.

Du ska bli mamma och jag tror att även om jag är lycklig över barnet, glad för din skull och stolt över din inställning så ljublar mitt stora ego då jag är övertygad om att det här bara kommer föra oss närmare varandra!

Jag hoppas att du tar det här för vad det är, min ödmjuka kärleksförklaring till dig!

Ikaros

Björn Afzelius

När jag tänker tillbaka på min barndom 

ser jag skräckbilderna  tydligast av allt. 

Ja, dom gånger dom skrämde eller slog mig

 är dom minnen som hårdast sitter fast. 

För som barn tar man kärleken för given; 

allting annat är mot ens natur. 

I den stund man tar steget ut i livet 

är man bara ett tillgivet djur.

Ändå står snart dom vuxna där och pekar

 ut den riktning dom tycker man skall ta. 

Alla drömmar dom själva har förvägrats 

vill dom förvärkliga genom sina barn. 

Är man lydig belönas man och hyllas, 

revolterar man mister man allt. 

Ingen älskar ett barn som inte lyckas 

ingen älskar ett barn som är starkt.

Men vem besitter förmågan att veta 

vad som ryms i en ny individ? 

Och vem kan säja till nå’n annan hur lyckan ser ut, 

vem kan säja vad nå’n annan vill bli?

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån, 

låt dina växter leva där dom trivs. 

Lås inte in dina plantor i ett drivhus, 

låt dom få slippa ett onaturligt liv.

Låt den du älskar få pröva sina vingar, 

en dag så flyger din älskade rätt. 

Vill du bli respekterad av din avbild

 får du visa din avbild respekt.