Odlarglädje

I Gata odlar vi grönsaker, frukt och bär efter gammal expertis. Något nytt och tämligen experimentellt kom som en händelse idag.

Är lite osäker på läge, bevattning och gödning dock. Nåväl, vi får väl pröva oss fram!

Time to get deep

Eller tja, as deep as it gets på en mugg te, en morot och John Mayer i i öronen, men vi kan ju låtsas att det här skrivs på ett glas vin, kanske anses jag aningens mindre sentimentalt lagd då.

,

Det här blir ett sådant där inlägg som jag inte riktigt vet hur jag ska vinkla det, infallsvinklarna är det gott om men vi börjar väl någonstans mitt i, brukar ju funka ganska bra.

Under nästan ett år har jag fått hjälp med att lära mig saker om mig själv som jag inte tror jag skulle lära mig på egen hand om jag så lade ett årtionde på det. En del saker har varit hyffsat självklara medan andra har kommit som en överraskning, hur det nu kan göra det, kan man ju fråga sig, man tycker ju att jag borde ha koll på vad som pågår i knopp och kropp.

 Många gånger tidigare har jag mötts av reaktioner som, eller i alla fall förväntat mig reaktioner som "Lilla gumman då..." eller "Så kan du väl inte tänka..."

Ja, jo, tydligen kan man tänka så, det spelar ingen roll om man "lilla gummans" eller tycks synd om, ens tankar bär man med sig, frågan är väl främst vad man gör med dem.

Personligen har jag ägnat mig åt att grubbla, reflektera, fundera, vinkla och aldrig någonsin ventilera.

En strategi som hjälpte föga, tanken med tankar är trots allt att de inte ska finnas där för alltid.

Well, nu har jag ventilerat, bekänt och studerat. Jag har fått respons och även viss bekräftelse, inte en enda gång har jag hört "så kan du väl inte tänka" 

,

Jag har dålig, var beredda nu, nya favvo-ordet, impulskontroll...Visst låter det!

Min brist på impulskontroll handlar alltså inte om att jag slänger mig hals över huvud in i saker innan jag tänkt igenom det, eller impulsshoppar eller säger saker innan jag tänkt igenom det. 

Den slags impulskontroll jag pratar om handlar om hur man låter tankar föda nya tankar, känslor nya känslor osv. 

Så om ni frågar er själva nu, hur gör ni själva, kan ni handskas med era tankar? är ni säkra på att den tanken ni har är sanning för gemene man. Eller är det kanske så att ni funderar, grubblar, reflekterar och vinklar utan att ventilera? 

Jag tänker så här, kanske kan det där med bristande impulskontroll vara ganska skönt, kanske skulle det rentav vara ganska uselt med en befolkning som ständigt hade ett behov av att bekräftas, bekänna och ventilera?!

Jag vill emellertid uppmana er alla att hitta någon, eller något som kan ta emot era tankar och känslor, processa dem och hitta kärnan i dem.

Ok, lovar att jag ska komma med ett glättigare inlägg inom kort, vill ju inte framkalla någon slags massdepression så här i den härliga Svenska sommaren...

XO

Och så kom Våfflan...

Sedan några dagar har befolkningen i Gata ökat med en liten varelse, en liten Våffla som lyckats linda oss alla runt sina små tassar. Nu mera har jag konstant sällskap av en kisse med ett till synes oändligt sug efter kel. Inte mig emot, att sitta vid pysselbordet med något så ljuvligt i knät gör saker och ting så mycket härligare.
Hoppas ni har haft en trevlig midsommar och sommar så här långt!


XO

Angående barn, bullar och skruvdragare

Eftermiddagen och kvällen har jag och knoddarna ägnat åt att montera nya rullgardiner i sovrummen, jag menar hur skulle det se ut om barnen inte hjälpte sin mamma med något så väsentligt...

Mitt upp i det kaos som rådde, medan jag försöker tygla humöret, förhindra att ungarna stimmar ner för trappan eller trillar ut genom ett fönster eller bryter nacken då de dråsar ner från en säng... Ja alltså, jag har aldrig påstått att jag inte har viss brist på impulskontroll när det kommer till att bubbla fram nya skrämmande tankar om hur barnen slår ihjäl sig eller varandra... I alla fall, mitt upp i det här, har barnen viss iver när det kommer till att vara behjälpliga, och då allra helst när det kommer till den vansinnigt spännande skruvdragaren. När jag tröttnat tycker jag att barnen kan smita ner och hämta varsin banan.

Det blir väldigt tyst en stund och sedan hör jag hur de knatar först ner för trappan och sedan upp i rasande fart. Upp i hallen och sedan in i sovrummet rusar David och pockar på uppmärksamhet från moi som just då kämpar med balansen på en alldeles för liten pall.

David: mamma mamma, Adam har skruvdragaren.

Medan han rycker och sliter i byxbenet på mig tror jag för att ögonblick att jag lyckats svälja en skruv.

Jag: F*n, J*klar....Ja ni vet...så fortsatte jag en stund medan jag skyndad ner för pallen. 

David: Eller, det var en bulle förresten.

Jag: En bulle?

David: Men den lät som en skruvdragare.

Eller hur?

XO

Trädgårdsonsdag

Tankeverkstad.

För tillfället råder det full aktivitet och huvudet känns som en bikupa, ja faktiskt så mycket att jag inte förstod att det var en geting som surrade i sovrummet i morse...

Är sjukskriven igen, det börjar kännas som en trist följetong nu, varje gång jag tror att jag brutit mönstret för gott visar jag snart mig själv hur fel jag hade.

Den här gången känns det dock som att det kommer gå vägen, tvingat fram ett beslut hos mig själv. Smärtsamt men nu när det är gjort kan det bara bli bättre. 

Så, till den roliga avdelningen i stället. 

Inser att det kan bli tjatigt och så här års borde jag troligen döpa om bloggen till något med trädgårdsassociationer i stället.

De nya perennrabatterna på baksidan är färdiggrävda, kantstenen ligger på plats och vattenspridaren går konstant.

Satt favoriter som akleja och flox, pioner, tremastarblomma, lammöra, fingerborgsblommor, akljeruta, violruta, anemoner, stockrosor, astillbe och jättevallmo men också sådant som, jag tidigare dragit mig för som amerikanskt älggräs, näva, hosta och bräken.

Grönsakslandet är också fix och färdigt och varje dag går barnen och konstaterar att det bara är pappas otäcka rädisor som är färdiga.

I grönsakslandet hittar man för övrigt; morötter i olika färger, mangold, squash, aubergine, pumpa, mache, isbergssallad, röd brysselkål, sparrispotatis, potatis, vaxbönor, sockerärt, sparrisärt, stångbrytbönor, vitlök, rödbetor, majs och rosékål.

Jordgubbarna blommar för fullt och blåbären tycks äntligen ta sig.

Jag gläds över att blåregnet tycks fått fart i år och att samtliga klematis som jag och barnen satte tidigare i våras, trivs. 

Vi har grävt cirklar runt de träd vi ville och lagt kantsten och fyllt upp med täckbark.

Man kunde tro att projekten skulle börja sina men icke, igår eftermiddag började jag gräva och lägga kantsten runt häcken som vätter mot E22. 

Nu ska jag ta mitt kaffe, sätta mig på trappan i solen och njuta av mina trädgård!

XO

Lägesrapport

Ord räcker så långt, 

jag är bra på att prata men orkar inte diskutera, försvara, motivera längre, pratar gärna för/åt andra och även om jag låter säker på mig själv har jag en förmåga att skuffa undan mig själv, det är mycket lättare att hantera andras känslor än sina egna, hos sig själv måste man (jag) ju hitta en anledning, ett ursprung. Hos andra behöver jag bara hitta lösningar.

Även om ord räcker långt besparar jag mig från uttryck/uttalanden som "Du ser ju i alla fall pigg ut" Eller "Du låter väldigt pigg". Hör jag något av det inom det närmsta tror jag att jag blir direkt våldsam.

Med den lägesrapporten lämnar jag datorn för nu och går ut i trädgården för att samla kraft.

Over and out!

XO