Visst Gör Det Ont När Knoppar Brister

Har en riktig skitdag, leker ett steg framåt två steg bakåt, inte helt oväntat men jag blir inte mindre förbannad för det!

Snöat in på att läsa och skriva, maler mig genom faktalitteratur till höger och vänster men lyckas inte uppbringa tillräcklig koncentration för att komma ihåg vad det står, förmodligen den största boven i dramat om man ska utse en anledning till humöret. Läser man (läs jag) något så ska det fan sitta sen, jag läser för att jag vill ha nytta av det, inte för att jag vill ha en anledning att bli tokig och tappa håret av ilska.

Nummer två är förmodligen det att jag "glömmer bort" att ta mina mediciner när jag jobbar. Ganska bra iofs, fick ju veta att jag absolut inte var färdigbehandlad än.

Angående skrivandet; hello inflammerad handled, fuck you!

Rastat mina små vilddjur under tiden jag räffsade osynliga löv och äcklig mossa, bara för att upptäcka att magnolians knoppar håller på att brista, nu (!!!??) med andra ord kommer frosten ta dem och jag kommer inte se skymten av en blomma i maj, då den borde blomma.

Och ja, det är en god anledning som vilken annan att gnälla!

Dotterns klipska kommentar när jag slog mig själv i pannan med räfsskaftet "mamma, du har verkligen stora problem idag" sammanfattar den här dagen ganska bra.

Ok, så det här blev inget feel good inlägg...sorry för det, återkom en annan dag!

XO

En liten lista från Gata

Jag älskar:

Lata Dagar i Pyjamas

Att Byta ut Middag mot Popcorn

Att vara Så Fysiskt Utmattad att Jag somnar utan att Hinna Känna/Tänka efter

Hur min Man Tittar på mig Precis när han Inser att Jag kommer Kläcka en helt Vansinnig ide.

Allt som går att få i Färgen Rosa

Hur David säger "nuppa" när han Menar Rumpa.

Hur Adam tror (vet) att han kommer undan med Vad som Helst om han Lägger Huvudet på Sned och säger "puss Mamma"

Glass

Mina Trådlösa Hörlurar

Hur Klok Nellan är när hon får Chans att dra egna slutsatser, hur hon ärvt min Förkärlek till ord och hur hon Bygger Meningar. 

XO

Söndagstankar

Söndagen har spenderats i trädgården och bara i trädgården.

Jag älskar vardag, vanligt och normalt. Att smålunka runt i trädgården, titta på det som försiktigt gror och vågar sig på att trotsa vintern/våren, att rycka upp ett envis vidskott från en ros och att räfsa undan triljoners med kastanjer.

Det kändes nästan lite som "Björnen sover" ute idag, visste liksom inte riktigt hur långt jag skulle våga drista min lycka över att kunna vara ute på det här sättet igen, funderade hela tiden på alla goda råd om att ta det lugnt och tänka på vad jag vill etc..

Men så kom den där lilla kommentaren, så meningslös till en början men ack vad jag njuter av den nu.

Det var grannen, ni vet han med gräsklipparen(!?)

Han fick syn på mig med räfsan i högsta hugg och så hör jag honom ropa till mig "Nu jäklar fru Gustavsson, nu känner man ju igen dig"

Säkert är det så att grannen inte har den blekaste om hur lycklig orden gjorde mig, mest för att jag just då kom på mig själv med att helt och fullt känna igen mig själv.

XO

Ge mig vår..

Snabb sammanfattning av min lördag;

Obcent skönt lång sovmorgon, bak av choklad/vaknötskakor, smörgåstårta gjord, Fin eftermiddagsfika avklarad samt en lååång runda i trädgården, tror jag hann lyfta på vareenda liten lövtuss i hopp om att det skulle dölja sig något litet grönt där under. Vill att det ska vara vår nu.

Maken fortsatte bygget av uteplatsen med en ängels tålamod på pojkarna absolut ville hjälpa till att dra i varendaste skruv i trallen.

Röjde undan sådant i grönsakslandet som fått vänta alldeles för länge på lite kärlek.

Kolla här vad jag dock, hittade!

Toksnygga, japp, toksnygg majs!

Grönsaker ska vara snygga och den här majsen fick mig verkligen att inse HUR snyggt det kan bli!

Nu, duschen sedan svärmor med lilla fanmiljen, för smörgåstårta och mello!

XO

Växtvärk i Gata

Det kännns i hela kroppen nu, våren kommer, den kommer med besked och i takt med att trädgården kommer till liv känner jag hur jag vaknar upp ur min dvala med den.

Underbara vår!

Lönesamtal med chefen nu på förmiddagen, håll tummarna för mig!!

Sedan tror jag att jag och pojkarna raggar upp mamsen för en liten runda söderut innan förkylning slagit klorna i mig fulllständigt.

Nellan har turen att spendera dagen med mostrar och morbror på Leos.

Nästa vecka är det hårda bud då jag på allvar trappar ner min sjukskrivning, nu jäklar!

XO

Kärlek

Att kärlek kommer i alla former, åldrar och skepnader är förmodligen inget nytt.

Hur vi uppfattar kärlek är förmodligen inte detsamma mellan två individer som mellan några andra.

Min morfar gick bort för lite mer än tre år sedan. Kanske kan man kalla det jag hyste för honom för gränslös kärlek, ja, jag tror nästan det. Jag saknar honom på mitt egna sätt, skyltar inte gärna med känslor och framför allt inte det som gör ont, så som sorg. den största sorgen är förmodligen den att han inte fick träffa mina pojkar, Nellan hann han träffa och hålla om. 

Nog trodde vi alla att när man mist sitt livs kärlek, tar livet slut så som man känner det. Så är det säkert!

Min fina lilla mormor vägrade detta. Ödet tycktes inte vara detsamma som för evigt ensam. Nog sörjde hon, hon sörjer fortfarande, det är jag övertygad om.

Men hon vågade språnget, hon tog sats med all den styrkan hon besatt, gav sig ut och fann kärleken igen.

Mest förvånad var hon nog själv. Det är ju tabu, nästan förbjudet att träffa en ny man efter trettio år med en annan.

Tabu? Vilket fult ord!

För en vecka sedan ringde mormor, hon hade förlovat sig!

Till alla småaktiga människor som gömmer sig därute i stugorna, Skäms på er!!

Alla förtjänar vi att älska och att älskas, kärlek ser inte annorlunda ut, den förändras inte med åldern.

Nog tog mormors liv slut så som hon kände det, men hon följde förändringarna med bravur och den personen hon nu är förtjänar avund.

Så till fina lilla morfar där uppe i sin himmel; mormor är precis så där lycklig som jag vet att du ville se henne!

Nu packar jag in ungar i bilen, vi ska åka och gratulera de nyförlovade tu!

XO

Ett alldeles normalt inlägg...

Ok, no more shit härifrån, Så här är det; bloggen är mig kär men har fått absolut fått stå åt sidan då jag under ett tag har utkämpat ett litet krig på annat håll.

Nu är jag på banan igen och tänkte därför ge bloggen en chans igen. nix, nej och icke för svar på vad jag krigat för/emot, ovanstående är den information jag lämnar ut.

Så nu när det är avklarat; jag vet inte hur era hjärnor fungerar eller hur era tankebanor går.

Mina, ja de kan nog närmast jämföras med en flipperkula/boll eller what ever. Jag tänker, grubblar och funderar mest hela tiden, sällan på samma sak någon längre tid utan tankarna byts frekvent ut för att snart bytas tillbaka och så håller det på...Hänger ni med?

I alla fall, funderade på ordet normalt?!

Vad är normalt för dig? Bergis inte samma som för mig!

För att roa mig själv kungligt har jag för statistik (japp, nöööörd!) över vad som är vanligt hos oss. Känn er välkomna att jämföra vet jag!

Normalt:

1. Öppnas och stängs dörren 8 gånger då jag uppsöker toaletten, barnen  har tusen livsviktiga ärenden att uträtta.
2. Är Det överlägset mest sagda ordet i vårt hem; "mamma" tätt följt av "nej" och "satan"
3. Handlar samtalen runt middagsbordet om, mina tuttar, bajskorvar, lastbilar och prinsessor.
4. Får jag utbrott med en intervall på 5 timmar (då är timmarna jag lägger på sömn inräknade för att snygga till siffrorna)
5. Dotterns huvudsakliga argument till varför hon bara ska ha rosa kläder, inte äta upp sin mat, använda min make-up och allt annat hon kan komma på är "att hon faktiskt är en vacker prinsessa"
6. Häller Adam ut minst 1 glas vätska/måltid.
7. Gråter David 4ggr/dag, då han har en legitim anledning.
8. Gråter David 32ggr/dag.
9. Tar det 23 minuter från det att vi börjar klä på oss ytterkläderna till det att vi stänger dörren bakom oss.
10. Tar det ½ minut från det att jag stängt dörren tills jag kommer på att jag måste låsa upp den igen för att larma på.
11. Spenderar vi mindre än ½/dag framför Tv:n (I vaket tillstånd vill säga)
12. Somnar jag först och vaknar sist fyra/fem dagar av sju.

XO